Bakgrund
Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag av Regeringen att utveckla, testa och validera en modell för hälsoekonomiska beräkningar avseende antibiotikaresistens för att bättre kunna bedöma dess konsekvenser för samhället i form av sjuklighet, dödlighet och utgifter. För att utveckla modellen krävs input-variabler och merkostnad på individnivå.
Utmaning
Sirona fick i uppdrag att identifiera och beräkna eventuell ökad eller dyrare vård- och läkemedelskonsumtion som bärarskap och infektion av de anmälningspliktiga resistenta bakterierna (MRSA, VRE, PNSP samt ESBL) medför jämfört med motsvarande känslig bakterie.
Genomförande
Genom en komplex registerstudie, med data från flera olika källor, på nationell- och regional nivå beräknades merkostnad för vård- och läkemedelskonsumtion för multiresistenta bakterier, vilket verifierades genom journalgranskning. Därtill genomfördes djupintervjuer med smittskyddsläkare och vårdhygiensjuksköterskor för att skatta kostnad för smittspårning och sanering.
Resultat
Resultat visade att patienter med resistenta bakterier i genomsnitt har högre vårdkostnader än patienter med motsvarande känslig bakterie. Dessutom visade studien att patienter med resistenta bakterier har hög vårdtyngd även året innan smittotillfälle samt att kostnader för smittspårning och sanering utgör en liten del av den totala vårdkostnaden.
