I vården finns flertalet ersättningsprinciper som har olika påverkan på hur vården bedrivs. Alla ersättningsmodeller har för- och nackdelar och ingen enskild ersättningsprincip tillgodoser alla enskilda behov. Gemensamt är det som eftersträvas, en balans mellan en hög kvalitet på vården, tillgänglighet, kostnadskontroll samt goda förutsättningar för vårdens personal att anpassa vården efter patienternas behov.
I slutet av september bjöd Sirona in till ett rundabordssamtal med temat ”Hur ska framtidens ersättningsmodell bidra till att skapa högkvalitativ, jämlik, resurseffektiv och tillgänglig vård?”. Representanter från privata vårdgivare och nätläkare inom primärvården samt sakkunniga experter deltog för att diskutera utmaningar och möjligheter inom detta högst aktuella tema. Samtalet tog bland annat avstamp i Konkurrensverkets rapport ”Privata digitala vårdtjänsters påverkan på konkurrensförhållandet i primärvården” (augusti 2022).
Diskussionerna kretsade bland annat om behovet av en sammanhållen vård med ett enat nationellt system för den digitala vården, såväl som den fysiska, för att inte förbruka onödiga resurser. Det måste också finnas incitament och erbjudas ersättning för det man önskar att uppnå. Digitala system fungerar exempelvis som bäst när läkaren känner patienten och kan ta hänsyn till remisser och inläggningar, vilket skulle främjas av ett kontinuitetsbaserat system. Oavsett om man bedriver analog eller digital vård, behövs det en ersättningsmodell som stimulerar helheten men frågan är om den politiska viljan och förmågan finns.
Det finns många aspekter och åsikter att ta hänsyn till i debatten kring vårdens ersättningsmodeller. Vi har under detta rundabordssamtal belyst några få av dem men fler dialoger behöver hållas för att kunna ändra modellerna efter det dynamiska landskap som svensk sjukvård innebär.
Har du funderingar kring samtalet eller debatten om ersättningsmodellerna? Hör gärna av dig till Johan!
