Studie om vårdkonsumtion för patienter som smittats med resistenta bakterier

Bakgrund

Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag av Regeringen att utveckla, testa och validera en modell för
hälsoekonomiska beräkningar avseende antibiotikaresistens för att bättre kunna bedöma dess
konsekvenser för samhället i form av sjuklighet, dödlighet och utgifter. För att utveckla modellen
krävs inputvariabler och merkostnad på individnivå.

Utmaning

Sirona fick i uppdrag att identifiera och beräkna eventuell ökad eller dyrare vård- och
läkemedelskonsumtion som bärarskap och infektion av de anmälningspliktiga resistenta bakterierna
(MRSA, VRE, PNSP samt ESBL) medför jämfört med motsvarande känslig bakterie.

Genomförande

Genom en komplex registerstudie, med data från flera olika källor, på nationell- och regional nivå
beräknades merkostnad för vård- och läkemedelskonsumtion för multiresistenta bakterier. De
beräknade merkostnaderna verifierades genom journalgranskning. Därtill genomfördes
djupintervjuer med smittskyddsläkare och vårdhygiensjuksköterskor för att skatta kostnad för
smittspårning och sanering.

Resultat

Resultat visade att patienter med resistenta bakterier i genomsnitt har högre vårdkostnader än
patienter med motsvarande känslig bakterie. Dessutom visade att patienter med resistenta bakterier
har hög vårdtyngd även året innan smittotillfälle samt att kostnader för smittspårning och sanering
utgör en liten del av den totala vårdkostnaden.